Amelnestor’s Weblog

Fredagkväll, telefonen ringer. Jag ser att det är ett långt nummer som börjar med 004. Oj, oj ett utlandsnummer, vad spännande, undra vem det kan vara? Personen i luren säger: ”Öh, jag har ringt fel nummer!” Jag svarar: ”Okej, hej då!” Det är ju viktigt att avsluta dyra utlandssamtal så fort som möjligt.

Samtalet hade varit ett minne blott om inte personen ifråga hade ringt upp igen efter några minuter och min man svarat. Min man tänker inte på dyra utlandssamtal utan börjar prata med personen och kommer fram till att personen som ringt är min kusin som jobbar i Oslo (pizzabud). Hans flickvän är min namne och i Oslos fredagsmörker så ringer han till fel person. Kunde inte Puckot bara ha haft vanligt hyfs och presenterat sig. När han dessutom vet att han ringt hem till sin favoritkusin så är det väl inte för mycket begärt att åtminstone lämna en lite ledtråd på vem det är. Då har jag ialla fall har en ärlig chans att vara trevlig!

Veckan har annars varit fylld av spännande upptåg. Universeum i Göteborg, tillverkat en pumpa lykta till entrén, varit på besök hos en arbetskamrat, fixat pass till lillan, avskedsfika med en kär vän som ska flytta till Kiruna, det är ju tur att hon inte ska flytta långt…  och slutligen ett besök hos svärmor. Detta enbart på 5 dagar! Jag ska skärpa mig, nästa vecka ska jag även hinna trycka igång datorn och blogga lite med…

Trevlig helg!

I tisdagskväll så kom jag äntligen iväg till träningen. Det var så roligt och jag ska dit ikväll igen men ack vad ont jag har i kroppen. Det är så att det tåras i ögonen när jag går upp för trappan, aj, aj, aj… Men det är bara att bita ihop och träna bort träningsvärken.

I måndags var jag och mina snå knodda och hälsade på Johi! Precis vad jag behövde… efter en otursdrabbad vecka med på tok för många motgångar behövde jag komma till ett rent och välorganiserat hem (Ja, det är precis lika fint som på bilderna!) och bli bortskämd med god mat och en underbar latte, hmm! Johi, du är välkommen hit så jag kan bjuda igen precis när du vill!

Jag tror faktiskt att turen har vänt lite ialla fall. Som igår när jag skulle backa ut från garaget upptäckte jag precis innan jag körde in i garageporten att jag av misstag hade kommit åt knappen som stängde porten. Förra veckan hade jag kört in i porten!

Kaffet är klart, ciao!

Yes, plånboken är fortfarande borttappad. Jag är letar desperat efter en lösning till mitt nya stora problem, skaffa ett nytt kort till körkortet. Halv fet, blek, finnig med en massa påsar under ögonen, så vill jag inte ta ett nytt kort!

Annars har jag helt plötsligt fått lite egentid. Lillan sover och den store killen är äntligen frisk och på förskolan. Så skönt!!! Så nu ska jag njuta lite extra och passa på att njuta av mitt kaffe!

Ha det!!!

Då kan jag stolt meddela att jag under gårdagen kunde skörda den första frukten av mitt kaotiska liv. Jag har tappat min plånbok! Någonstans på vägen från ytterdörren till garageporten försvann den och var borta när jag en timma senare återvände. KUL! Men vad annat hade jag väntat med en förkyld son och störd sömn. Tack och lov tror jag att jag inte hade så mycket pengar kvar i plånboken, det mesta fanns på kortet och det tror jag att jag fick spärrat i tid

Nu håller jag på att städa, plocka och organisera upp mitt liv när jag inte lägger tid på att surfa på datorn…

Tvättmaskinen kallar, dax att hänga tvätt!

Nu börjar den här tråkiga, mörka och dystra perioden på året. Just i dessa dagar brukade min Pappa ”få sig ett spel” och ringa runt till resebyråerna och boka solsemester till Spanien under v. 44, för hela familjen. Vad bra jag hade det på den tiden! Mor och Far åker även i år i väg men lite längre bort, över lite längre tid och utan barn. SUCK!

Jag får trösta mig med en varm kopp te framför mina älskade filmer och såpor på Tv:n. En fördel när dagarna blir lite kortare är faktiskt att man utan dåligt samvete kan sätta på tv:n lite tidigare för vare dag som går. Lite mysigt måste jag erkänna…

I helgen blev jag ett uttryck rikare. Uttryck som ”Inte har alla hästar hemma.”, ”lampan är tänd men ingen svarar!”, ”Hissen går inte riktigt hela vägen upp!”, etc. Har vi alla hört förrut men efter att ha läst GP igår så fick jag ett nytt favorit uttryck:  ”Har inte alla flingor i paketet!”

Ha det så bra…

Veckan går så fort, jag tyckte att det var helg igår! Egen tid=en dusch varje kväll, mer hinns inte med. Om det ska fortsätt så här så kommer jag vara 80 innan helgen kommer.

Lilltjejen sover fortfarande mycket men inte riktigt lika mycket och när hon väl är vaken så vill hon bäras! Jaja, ryggen ska väl hålla ett tag till;)

Fredag kl. 20, alla leksaker är iordningplockade, sonen ligger i sängen och nattas och lillan är precis somnad och nerlagd i sin säng. Fredagsmyset för vuxna kan börja. Men NEJ! På dörren plingar en ung tjej på som ska sälja stearinljus och tubsockor för att få ihop till sin klassresa! PÅ EN FREDAGSKVÄLL!!! Hur tänker man egentligen när man går ut till folk då?

Nu sitter jag med lillskuttan som är piggare än någonsin på armen. Så mycket för fredagsmys! 

Igår var jag och köpte en ny digitalkamera, så här kommer dagens bild.

I mitt förra inlägg beklagade jag mig över min vikt, volym och brist på muskler. Jag beklagade mig även för min älskade make som glatt och raskt blåste upp min pilatesboll… Tack älsklingen! Nu har jag tvingat mig själv i 2 dagar i rad att göra de där hemska övningarna. Jag har hört att man inte ska träna varje dag utan att jag ska nog vila imorgon…