Amelnestor’s Weblog

 Ett av de stora orosmomenten har varit hur vi ska orka med alla som kommer på besök och vill titta på den lilla. De närmsta sörjande är det ju oftast inga problem med men när det kommer till avlägsna släktingar och vänner som man inte träffa mer än en gång per år så blir det ju genast lite mer ansträngt…och dessutom så kommer de ju inte samtidigt. 

I söndags passade vi på att gå på ett kalas där de flesta av min mans släktingar närvarade. Så praktiskt, att vi inte har tänkt i dessa banor förut. Någon annan hade ju redan tänkt och bjudit in alla, där fanns tårta och kaffe och vi slapp att städa både före och efter. Vi gjorde även en liknande grej när vi hälsade på mina släktingar, så nu är det bara min Faster G (+familj) som inte har träffat henne. Faster G om du läser det här så har vi köpt Baddare så att du verkligen ska känna dig välkommen;)

Nu ska jag sätta mig med min kopp kaffe och frossa i lite kakor, GOTT!!!

Hörs snart!